Det är ju super kul att jag typ aldrig är sjuk men så helt plötsligt blir jag det. Ah och det är ju inget konstig tycker säkert ni? Mrn nu äre så att det här kan sluta med ett sjukhusbesök, och jag hatar sjukhus! Är det inte typiskt, man blir sjuk och så måste man kanske åka till sjukhuset för det.. i'ts sucks! Men i alla fall, jag har varit hemma från skolan sen i måndags, visst är det skönt att kunna sova ut, men hallå? Det suger annars att vara hemma. Det finns absolut ingenting att göra när ens kropp har tagit självmord. Det här ser inte bra ut..

Lite snabbt om min dagar.
Fredag; på kvällen hade jag match mot Alunda som inte gick precis som vi ville. Men vi släppte den matchen fort sen. Jag och Sofi åkte hem till mig och bädda och sen somna vi typ på engång.
Lördag; Vaknade vid halv åtta helt självmant. Vi drog in till Allians vid nio då vi hade samling. Matchen var mot våra 95;or och det slutade ju positivt. Vi vann på straffar. Jag åkte hem efter och fixade mig och sen kom familjen Thorszelius och hämta upp mig och vi drog till isracing. Sen åkte vi till Allians och kom hem någon vid åtta-nio och sen somna jag på engång.
Söndag; Nu vare bara att tagga. Semifinal mot inte vilka som helst, utan Gottsunda. Den matchen slutade med 4-1 till dom. Attans.. Emelie och jag stannade kvar och kollade på P93 som även vann. Vi drog hem och fixade oss och vid halv fem kvart i fem åkte vi in för att kolla på princip alla finaler. Vi blev kvar där till sista matchen som spelades nio och sen vid tio blev vi hem skjussade av Linnis pappi. Jag kom hem och sov på engång.
Måndag; Dorg ner till skolan för att jag skulle lyssna på någon polis som var där. Helt värdelöst. Jag drog hem och sen sov jag hela dagen.
Tisdag; Sjuk, sov hela dagen.
Onsdag; fortfarande sjuk...

- och på fredag så ska jag till örebro för min syster spelar cup där. Mamma vill egentligen inte att jag ska med, men jag åker ändå! Jag tror jag blir sjuk imorgon också så jag blir riktigt frisk. Vi får se. Nästa vecka är det påsklov, verkligen efter längtat!

Sen måste jag säga att agnes jag håller alla mina tummar för dig. Jag vet att du går igenom något tufft. Men du är så pass stark så du kommer klara det här. Du har alla oss bakom dig, vi stöttar dig igeom allt. Krya på dig bästis!

massor med pussar.