Hej bloggen. 
ledsen för mitt förra inlägg. men så kommer det vara. jag går igenom något som för mig är väldigt jobbigt. jag fick veta här om dagen att mina bästavän gråter för mig.. det tog hårt. men det är sanningen, jag tar död på mig själv.

jag lovar er här och nu att när jag finner orken för livet så lovar jag att kämpa mig tillbaka där jag varit engång förut, men tvinga mig inte. det gör inte saken bättre. det får mig bara att vilja mindre. det låter konstig. men jag ska verkligen försöka sen, när jag bestämt mig för att jag verkligen vill. jag kan inte tvinga i mig maten som ligger framför mig, det går inte. jag har försökt i fem år, det har inte funkat. jag vill vänta ett tag! okej, ett litet tag. jag ska ordna på livet sen, jag lovar att jag ska. men inte nu. inte den här månaden. jag ska gå efter mitt schema när jag ska äta osv, men inte nu. jag kan inte, hur mycket jag en väll så går det inte nu. och jag vill att ni andra ska förstå det. jag vill verkligen det...

okej till gårdagen. tydligen var inte mötet på sjukhuset utan hos min gamla barnläkare. otroligt roligt att se han igen, eftersom han har hjälpt mig alla dessa år. han pratade med mig och ska hjälpa mig nu att komma tillbaka. jag är tacksam för hans och mias hjälp. det verkligen får mig att känna mig starkare. dom tog även blodprov och nu ska dom kolla vad som kan vara fel i kroppen. dom vägde mig och kollade min längd. vägrade veta vikten för den påverkar oss ungdomar så mycket nu så dom berätta bara längden för mig. tack mia! efter det så åkte jag och mamma till ikea där vi käkade någon äcklig sallad och snackade väldigt mycket. tack för att du förstår mamma!  sen åkte vi hem och jag gick ut och sprang och sen gick jag och träffade emma och jenny, ni är dunder brudar! verkligen dunder!

orkar inte skriva mer. hörs!