ni ser bara det yttre, för inerst inne försöker jag som alla
andra att lyckas leva mitt liv.
jag kanske inte äter lika mycket framför er och för er kanske
jag bara tränar. men ni ska veta att jag försöker precis som er,
att klara av skoldagen som vem som helst. jag försöker äta den motbjudande
maten som ligger framför mig. jag tränar inte lika mycket längre för att öka
mitt fettföråd. men ni ser bara det yttre och jag kan inte tvinga er att se
in i mig för att förstå att jag verkligen försöker. det kanske inte syns på mig, men
mer en hälften av min dag går åt att sova. min kropp orkar inte, och jag skyller bara mig
själv på det, för ingen kan få mig att göra något bättre en vad jag gör det själv.
men ni vill inte se min dag som den kan vara.
alla frågor från lärare, vänner, familj osv om min kost om hur jag tränar osv.
man orkar inte höra sånt när man vet själv hur man ser ut, man vill inte bli påmind
om det varenda dag. för jag kanske säger tack för att du tycker mina ben är smala och
fina. men min största dröm är att få fetare ben, för jag tycker inte det är snyggt.
jag orkar inte frågor eller kommentarer, jag äter när jag kan, jag sover och försöker
orka. jag presterar det jag kan på träningarna. klaga gör det. för jag
försöker, jag kanske inte lyckas. men jag är inte perfekt.
och jag tänker inte sluta leva mitt liv för att min vikt inte tillåter det.
ni kan sluta med era frågor på en gång. jag kan inte äta frukost och har inte gjort det
sen i femman, ja jag äter i skolan, men kanske inte alltid hemma
min föräldrar vet hur det är så ni behöver inte ens fundera
på att prata med dom. gör det inte svårare?

jag kämpar, jag försöker, jag kan lyckas,
precis som ni kan lyckas.